DOÑA JUANA

Malaga, nära kusten, alltid inom räckhåll för fyrens ljus, reser sig en gamma herrgårdsbyggnad. Låt oss gå in: ett band spelar, vi letar oss fram till biblioteket, där myopiska Juanita försöker hitta en bok, Don Juan Tenorio, i ett sista desperat försök att finna en väg ut ur hennes fruktansvärda dilemma. Juanita - som, när vi kommer till slutet av historien, kommer att ha blivit Doña Juana - är husets olyckliga dottern: olycklig eftersom hon just upptäckt att hennes fästman planerar att rymma med en annan flicka. För att göra saken ännu värre tvingas hon bevittna hur det nyförälskade paret planerar sin flykt. Tårar hennes anlet skölja och de droppar ned i boken - boken hon börjat läsa i förhoppning att finna en lösning - när hon inser att allt är förlorat. "Åh Don Juan, om du bara vore här ..."    "Men jag är här."    "Vem är du!"    "Jag är Don Juan."    "Don Juan vem?"    "Bara Don Juan." Texten finns nu på engelska som teaterskript. Läs bokdel. VIDEO

Ja, den Don Juan har rest genom tid och rum för att hjälpa den stackars flickan: för att visa henne hur att manipulera män, mycket som han själv manipulerade kvinnor. Flickan visar sig dock vara bättre på "det där som kallas kärlek" än förväntat, och snart finner sig Don Juan själv förälskad i flickebarnet, som visar sig vara en utomordentlig marionettmästare och femme fatal. De emotionella fundamenten för en fantastisk musikal är på plats, och den regissör som vill plantera lite modern psykologi i pjäsen (eller kanske lite Lacan eller Kristeva) - "desire is desire for the desire of the other" är nästan pjäsens tema - skulle ha ett utomordentligt verktyg att göra detta. Män, tag er i akt: Doña Juana har anlänt!

*

Min far började sannolikt att arbeta på texten redan som teater regissör i Ungern redan under 1930-talet, och utan tvekan influerades han under 1940-tal av Fransk existentialism, men boken - först publicerad som Doñja Juana, Don Juan, Juan y Juanito - publicerades på spanska (av Plaza Janes) först 1952. Boken, som i verkligheten är ett teaterskript "utklätt" till en novella, är en romantisk komedi, utspelande sig i Spanien under 40-talet, men skulle lätt kunna skrivas om till ett teaterstycke utspelande sig i Sverige eller någon annanstans (mitt jobb). Texten - som var influerad av vännen Simone de Beauvoir (existentialistisk feminist) - "måste" också ha översatts/anpassats till franska eftersom Marcel Marceau utförde stycket som en "mima-pjäs" på franska.

Denna "min spanska till-engelska-översättning" hade jag sparat till sist (av sju) eftersom jag tänkte "förmodligen inte värt besväret." Trots detta, när jag nu avslutat översättandet, är jag förvånad. Det här är av hög internationell kvalitet, vilket åtminstone delvis måste attribueras till att far var teaterregissör på heltid innan han sadlade om till att bli skönlitterär författare (länk till mimikern Marcel Marceaus tolkning av texten: Marcel Marceau : "Dom Juan"). Texten skulle göra sig utmärkt inte bara som teater utan även som musikal, och med inte alltför mycket arbete/omskrivning skulle arbetet kunna utföras av tre män och en kvinna; fyra (4+1) med en extra "röst" skulle göra det hela väldigt lätt och även i sin "fulla version" figurerar endast sex (4+2) personer (varav en 'osynlig'), dessutom utspelar sig det hela i endast 2 lokaler. Detta är för närvarande ett projekt i sin linda och består/har bestått av tre delar: 1. Först var texten grov-översatt från spanska till engelska, 2. Sedan polerade/adapterade jag det "i riktning musikal" och fick ett stycke orkestral musik producerad & 3. Nu har det hela skrivits om först som ett riktigt teaterskript och sedan "i riktning musikal". Om du läser detta och är producent: Tro mig; är du inte "Sverige top 3", är detta ett tillfälle som du som producent/regissör inte kan hoppas få mer än en eller två gånger i ditt liv. Eftersom jag skulle vilja vara med i produktionen, skulle jag föredra om en del av det förberedande arbetet gjordes någonstans på Västkusten under sommarmånaderna. Jag bor i alltför varma södra Spanien, och föredrar Sverige/Västkusten under sommaren. Nu när boken är översatt till svenska (och skript på engelska finnes) vill jag hitta en svensk producent. NB. Slutet reflekterar tiden då pjäsen skrevs (1930/40 tal) och är kanske i behov av rekonstruktion för att passa med modern feminist, något jag gärna skulle åtaga mig, varför inte med din assistans (Jag har svårt att tro att Simone de Beauvoir gillade/influerade det nuvarande slutet). En första sång/melodi finns inspelad med och utan röster: Med och utan lyrik.