175 sniglar, och inte fyra år fyllda: han kommer att bli en samlare, precis som sin far.
Jenny Aspenwall Bradley  

Senior var en sann samlare, i bemärkelsen att han tyckte om att samla för samlandets egen skull, och han satte ihop en samling av Goyas gravyrserier - Nyckerna, Krigets Fasor, De Emfatiska Infallen, och Tjurfäktningsscenerna – i förstatryck; samlingen '1000 År av Naiva Spanska Träskulpturer'; samt en samling spanska religiösa glasmålningar. Att samla kan vara roligt, och Senior strålade när han berättade hur han smugit runt Tangers gator nattetid för att plocka ner tjurfäktningsaffischer som i själva verket var gravyrer av Goyas Tjurfäktningsscenerna. Jag hade också mycket kul som samlare men då jag höll på att bli för bra på det, sa en vän; "Andres, du håller på att bli en skurk!" något som satte stopp för både samlingsvurm och antikhandlande. Alla samlingar

AV ANDRES LASZLO JR.

Under 1980-talet blev jag övertygad att svenskt konstglas - dvs. huvudsakligen Orrefors glas från mellankrigstiden - var det (praktiskt taget) enda som vi svenskar varit bäst i världen på, och då jag insåg att utlandet ofta betalade 10 gånger så mycket som Sverige, blev jag besatt av iden att skapa en fantastisk Orreforssamling. Jag försökte konkurrera med den ledande samlaren, och även om jag inte lyckades - hon var milliardär och jag en fattiglapp, åtminstone i relation till henne - så lyckades jag sätta ihop en bra samling. Många bra samlingar has sålts under det sista decenniet eller två, något som jag tror lämnar min (mycket smala) samling (med undantag för Janovs, Bishofbergers, och kanske några till) som den bästa fortfarande i privat ägo, åtminstone vad gäller de bästa bitarna. Se Samlingen.  VIDEO

1991 skrev jag Svensk Konstglas. Det vare en oförskämt dyr "coffee table bok" skrivet i syfte att göra mig själv rik samt "svensken" medveten om att Orrefors 1920-1950, vad gäller konst och konsthantverk, var det kanske enda som vi svenskar varit odiskutabelt bäst i världen på, åtminstone sedan vikingarnas silver och trä arbeten. Även om jag misslyckades med att göra svensken medveten om kvaliteten av dennes kulturarv, samt att detta håller på att försvinna ur landet - ett bra glasföremål på svensk auktion kommer fortfarande inte endast att sannolikt hamna i utlandet, utan också att säljas för ett oförskämt lågt pris - så lyckades boken fullgöra sin andra funktion; den blev populär, och jag har nu börjat fundera på en andra utgåva, någon form av "Svenskt Konstglas 2", och jag har gjort detta av följande orsaker: VIDEO