Andres Laszlo Jr.

Min inställning till narkotika är liberal; inte för att jag tycker att narkotika är bra, men för att jag anser att de negativa konsekvenserna av illegalisering är mycket större än de negativa konsekvenserna av en liberal narkotikapolitik. Jag har också lite att säga om Sveriges brist på intresse för sitt konstglas. Mina föreläsningar - som alla beskrivs mer fullständigt i Talks by Andres Laszlo Jr. på den engelska sidan - härrör huvudsakligen från min drogpolicybok: The Drug Problem, och min bok om Orrefors: Svensk Konstglas. Nedan följer en introduktion till mina föreläsningar, samt en länk till 12 svenska och 30 engelska narkotikapolitik videor.

TALKS AV ANDERS LASZLO Jr.

Först en liten varning. Mina föreläsningar innehåller fler frågor än de flesta skulle förvänta sig. Detta försöker jag kompensera för genom att korroborera de få svar jag har att erbjuda så väl som möjligt. Jag gillar att utmana min publik. Det bör också noteras att i fall då bakgrunds- / förberedningsmaterial kommer att skickas / distribueras kommer detta att vara på engelska.

1. Färdiga narkotikaföreläsningar

Notera: den engelska hemsidan erbjuder en mycket mer detaljerad beskrivning av mina föredrag.

  • 1. Problemet med drogproblemet. Vi saknar en överenskommen beskrivning av det s.k. drogproblemet. Detta ställer till det på alla möjliga sätt eftersom vi knappast kan förvänta oss att finna en lösning på ett problem som vi inte ens har definierat.
  • 2. Drogkonsekvenser. I min första bok - "The Drug Problem" - diskuterar jag över 40 olika konsekvenser. Den som har lyssnat på detta föredrag kommer inte att säga "Oh ja!" nästa gång han eller hon hör någon predika att droger bör vara legala eller illegala därför att X, utan kommer att komma ihåg att det finns mer än "X" som måste beaktas innan man kan fatta ett informerat beslut.
  • 3. Vad är ditt drogproblem hjälper dig att identifiera vad du tycker/borde tycka är mest problematiskt med droger, samt guidar dig att förstå konsekvenserna av att legalisera narkotikan på det sätt som du skulle ha legaliserat den (om du varit tvungen).
  • 4. Kvantum knark argumenterar att på en "djupare" nivå missbrukar vi knark p.g.a. att "gamla sanningar" håller på att vittra bort. De källor till säkerhet och trygghet som erbjöds våra föräldrar och deras föräldrar finns inte längre, och därför behöver vi hjälp att möta denna nya situation.
  • 5. Saliga är de som är redo att tro utan att ha sett, eller... Vi har vi i princip två olika sätt att förhålla sig till vårt behov av sanningar i vår allt osäkrare värld; antingen blir vi skeptiker, eller också låtsas vi tro.
  • 6. Den gode langaren och den värdelöse missbrukaren argumenterar att vi fokuserar debatten för mycket på bruk och missbruk, och därför ofta glömmer de alvarliga konsekvenserna av att genom illegalisering göra brottslingar utav narkotikahandlarna.
  • 7. Hur bör vi legalisera, om vi var tvungna att göra detta? Legalisera eller inte; så går diskussionen. Vad vi ofta glömmer är att narkotika inte är någon homogen substans, och därför är det inte en fråga om "legalisera eller inte", utan om hur att förhålla sig till olika former av narkotika.
  • 8. Illegalitetens konsekvenser argumenterar att annat än "högre priser" följer från illegalisering - kriminella element, monopollika vinster och 30 eller så andra saker - samt att mycket av dessa "andra saker" är synnerligen dåligt.
  • 9. "Mitt" illegaliseringsargument är att om vi skulle legalisera narkotikan, så är risken stor att marknadskrafterna snart skulle se till att det var i de narkotikasäljande företagens intresse att vi knarkar så mycket och "så dyrt" som möjligt - farligt!
  • 10. Konduktion och konvektion är två nya sätt att se på hur narkotikahandeln korrumperar; genom sina monopolliknande överskott som måste investeras, samt genom spridandet av den moral som handelns deltagare ofta representerar.
  • 11. Narkotikahandelns överskott. Vi tror ofta att narkotikavinsterna blir stora därför att narkotika är dyrt, eller därför att entreprenörerna insisterar på att bli kompenserade för de risker de löper. Inte helt osant, men sanningen är mycket mer komplex än så, och mer intressant.
  • 12. Varför är narkotikan illegal? Om jag har rätt, om illeglisering är dåligt, varför har vi inte legaliserat för länge sen? Ja, antingen är vi ordentligt obegåvade, eller också finns det någon underliggande orsak. I så fall, vilken eller vilka?

2. Framtida narkotikaföreläsningar

Än en gång: den engelska hemsidan erbjuder en mycket mer detaljerad beskrivning av mina föredrag.

  • A. The sneaking economic reason. Vi gör allt oftare, för pengars skull, vad vi inte borde göra.
  • B. Drog illegalitet är ett dysfunktionellt diskurs. Några tankar angående mitt nästa projekt: dysfunktionella diskurser.
  • C. Drogpolitisk inkompatibilitet. Är utbuds- och efterfråge-orienterade drogpolicys inkompatibla?
  • D. De tre krafterna på drogpolitikscenen: efterfrågan, utbudet, lagen samt deras vapen.  (Nu tillgänglig)
  • E. Adjö till kriminalitet. Om narkotikahandeln "försvann", vad skulle då hända med annan kriminalitet?
  • F. Drogproblemet "är" lösningen. Kan Jacque Lacans psykoanalys tillämpas på drogproblemet?
  • G. Arbeta med marknadskrafterna. Vi bör undvika att arbeta emot vad vi inte kan förvänta oss att besegra.
  • H. Trakasserier. Om vi behåller illegalitet bör vi överväga vem vi bör trakassera.
  • I. Vad skulle narkotikaanvändarna göra om priserna steg? Vem skulle sluta vid vilka priser?
  • J. Pengar håller på att bli "måttstocken" för alltför mycket. Pengar "blandar sig i" där pengar inte borde tillåtas ha inflytande.
  • K. Kostnaden för framgångsrik illegalisering. Skulle vi vara villiga att betala detta pris?
  • L. Permission to speak freely. Skulle en värld utan droger vara en bättre värld?
  • M. Vad bör vi legalisera? Borde vi legalisera konsumtion, försäljning eller bägge? (Nu tillgänglig)

3. ORREFORS

(Orrefors, det enda vi svenskar varit bäst på de senaste 1000 åren)

I min bok Svenskt Konstglas gjorde jag mitt bästa för att få gemene man att inse att Orrefors 1925-1950 var utomordentligt duktiga - kanske det enda vi svenskar varit bäst på vad gäller konst/konsthantverk sedan vikingatidens trä- och silver-arbeten - och att vi borde vara stolta över detta och värna om vårt glas. Tyvärr var min ansträngning inte tillräcklig och även idag, när en bra Orreforspjäs når ett större svenskt auktionshus, så är sannolikheten att den stannar i landet mindre än att den "går på export." Orrefors ligger mig varmt om hjärtat och jag håller gärna föredrag om detta. Det sista kvartsseklet har jag bara föreläst om Orrefors två gånger - på Berns (med Lill Lindfors) runt 1992 och Ontario Royal Museum ("Investing in the 20th Century") runt 2000 - men även om jag är lite ringrostig, har jag försökt hålla mig ajour med vad som händer. Om ni vill att jag tar med min samling - den består av 15 bitar och kan mycket väl vara den bästa Orreforssamlingen fortfarande i privat ägo - så måste ni vara beredda att betala ett högt pris om er försäkring inte täcker mitt glas.

4. SJÄLVPUBLICERING

(Mina erfarenheter som självpublicerande författare och ägare av rättigheter till min fars texter)

Jag är inte någon specialist på självpublicering, men jag har förmodligen gått igenom fler faser än de flesta, och när jag gjort detta har jag hela tiden försökt göra det så "strukturellt sunt" som möjligt. Startande från en rättighets-position av

  • 7 skönlitterära verk av min far på sex olika språk, med endast 2 (franska) titlar fortfarande "i tryck", inklusive en bestseller (16 böcker totalt).
  • 3+ konstböcker (Goya) av min far.
  • 2 filmer, inklusive en "blockbuster" baserade på min fars noveller.
  • 1 konstbok av mig själv.
  • 4 opublicerade skönlitterära verk av mig själv.
  • 2 akademiska verk av mig själv.
  • 2 adapteringar av fars verk av mig själv.

Även om jag gav mig ut på mitt självpubliceringsprojekt med den huvudsakliga ambitionen att sälja stora mängder böcker i e- och PoD-format, så har jag har aldrig haft för avsikt att säga nej om ett traditionell "pappersförlag" skulle erbjuda sig att publicera mig eller min far. Jag hade också från början för avsikt att försöka skaffa och bibehålla en god image, samt att hedra far och göra så lite som möjligt av det jag är/var sämst på. Under de senaste fem åren har jag lärt mig lite om: (i) Hur att göra e-böcker av pappersböcker, (ii) Hur att få bra översättningar till bra priser eller mot kommission, (iii) Hur att sätta samman en utmärkt hemsida till ett mycket bra pris, (iv) Hur att fördelaktigt använda sig av indiska självpubliceringstjänster, samt (v) Hur att finna diverse andra essentiella tjänster - editering, bokomslag, "blurbs", logos, formatering, etc. - allt av hög kvalitet men till lågt pris (eller att göra det själv). 

All of this has put me in touch with various actors - translators, website producers, illustrators, publishing rights owners, translation rights owners, criminal film rights people, miscellaneous fools, and a lot of extremely nice entrepreneurs - to name a few. I have acquired / negotiated rights to my own and father's old texts, I have written new books, I have converted everything to e-format, I have produced 23 titles electronically, I have set up a website that presents all texts on miscellaneous language, and so I am now facing the final phase of my project: selling my books. For my part, this lecture is as much about learning as learning from you.